16 mars 2009

Uuuurghl..

Vilken helg.

Helgen, eller slutet på veckan (torsdag kväll och nästan hela fredagen), börjar med jobbigheter och rejäla missförstånd, som gjorde att jag kände mig glömd/utanför/illa behandlad/arg/arg för andras skull/förlöjligad/patronized/sviken/pratad bakom ryggen på/ledsen etc.

Bet ihop och fortsatte med en trevlig spelkväll på fredagen, med Emelie, Patte och Lina.

Lite av samma jobbigheter på lördagen, som sedan fortsatte med rolig Schlagerkväll. Trots att jag inte gillar schlager, så är det mysigt med schlagergillande sällskap, vilket innebär Lina och Emelie, men Thomas och Patte var också med ;) ska nämnas att PATTE RÖSTADE, muahhaha.

Schlagerkvällen slutade med frågesport, där vi (eller snarare Thomas och Emelie) började läsa frågorna från ett kort, och svaren från ett annat, med hysteriskt roliga resultat ;) vi fortsatte så till typ.. 04? Minns inte riktigt.

Söndagen var slappardagen med serier och sova-ikapp-i-soffan-tävlingar mellan mig och Thomas. Mycket grubbel och tänk och tillslut en hel del utredande diskussioner som var nyttiga och bra.

Tur att Thomas finns, han kom och pussade på mig då och då när jag var ledsen (ingen av jobbigheterna hade med honom att göra alltså).

Idag är jag aptrött och fortfarande (eller igen, snarare) ledsen över jobbigheterna i helgen, pga oväntade saker som dök upp i efterhand.

.. och på grund av denna helgen har jag insett att jag inte har en enda jävla vän jag kan _lita_ på. Rätta mig om jag har fel.

Vad är poängen med att lyssna på folks hemligheter/jobbigheter och hålla saker för sig själv, när folk inte gör det samma med det man säger till dem? Detta är anledningen till varför jag i stort sett aldrig haft tjejkompisar: Skitsnack. Har blivit rejält skadad av sådant förr.

Jag lyssnar ogärna på det någon säger till mig om någon annan kompis, för jag tycker det är fel mot den personen som inte är där för att försvara sig, plus jobbigt med tanken på att personen säkerligen gör samma sak bakom min rygg. Bara de som inte snackar skit till mig kan jag tro låter bli att snacka skit om mig.

Ventilera är en sak (det kan jag väl göra själv, men helst inte), men då ska man se till att objektet för ventilationen ska få veta om vad som är fel också. Om inte med en gång, så åtminstone så småningom.

Till er som läser detta, om nån läser det alls: snälla säg till mig om ni har problem med mig, och säg till folk ni är sura på att ni är sura på dem och varför, så det kan lösas, så folk slipper gå runt och undra vad som är fel. Det är det värsta jag vet, att behöva undra, och när jag vet att någon annan behöver gå runt och undra, när jag kanske vet vad som är fel, så känns det apjobbigt.

Dessutom, när man pratar om en person bakom dess rygg, blir det lätt så att den man säger sakerna till får en uppfattning baserad på "skitsnackarens" syn på det hela, eftersom man bara får höra ena sidans "fakta". Tyvärr är inte alla så empatiska och/eller smarta att de kan förstå att den andra sidan kan ha en helt annan syn på det, så då blir det lätt så att den sneda uppfattningen aldrig försvinner.

Detta har hänt mig sååå många ggr. Suck.

Men ang detta med tjejkompisar och skitsnack, så är det tydligen så att bristen på tillit även borde gälla killkompisar ibland, vilket inte känns kul. Men jaja.

Bläh.

Det finns några få (2 tror jag, eller kanske 1) där ute som jag faktiskt tror att jag kan lita på. Men man vet ju iofs aldrig, och just nu är jag inte jättesugen på att känna efter om det är så eller inte.

Äsch. Massa text och bajs pga en kass helg som fick mig att tänka på gammalt helt enkelt. Ber om ursäkt för att det sa "blurp" och kom ut på tangentbordet, men det behövde komma ut.

Ska nämnas att allt är gammalt och inte gäller helgen, bara baserat på helgen, pga jobbigheterna som hände då.

Inga kommentarer: